För att ge dig en översikt av hur läromedlet Havsäventyret fungerar beskrivs fem olika områden:
Bildsystemet är en ”ritning” över språkets viktiga och ibland dolda strukturer. Det ger både en förståelse för språkets uppbyggnad och stödjer automatisering. Bildsystemet gör språket mer tillgängligt för alla!
För att eleverna ska knäcka läskoden och få läsflyt behöver kopplingen mellan språkljud och bokstäver vara automatiserad. Havsäventyret har en tydlig metod för att bildsystemet ska bli en del av elevernas långtidsminne.
En viktig del av lärandet är att utvecklas, lära tillsammans i klassen och att bygga en gemensam begreppsvärld. Därför är läromedlet designat utifrån elever med läs- och skrivsvårigheter men det fungerar för alla i klassen. Inkludering i praktiken!
Havsäventyrets spännande figurer och berättelser skapar stort engagemang hos eleverna, vilket gör lärandet lätt och roligt. När eleverna associerar framkallas egna starka minnen.
Läromedlet kan användas som en röd tråd för språkinlärning från f-klass genom lågstadiet. Starten sker på Ljudens strand där fokus ligger på språkljuden för att sedan fortsätta till Bokstavsön där språkljuden kopplas till bokstäver. Därefter går resan vidare till Vokalöarna där stavning och uttal utforskas.
Eleverna utforskar 35 svenska språkljud. Det gör de genom att de lär känna Havsäventyrets ljudfigurer med hjälp av rim och berättelser. När eleverna lärt sig identifiera ljudfiguren i ord utvecklas den fonologiska medvetenheten. Då börjar de förstå att ord är uppbyggda av olika språkljud. På bilden ser du ljudfigurerna löken Lena som låter “lll” och tjuven Kerstin som representerar “tje-ljudet”.
När eleverna utforskar språkljuden med olika ordlekar upptäcker de att vissa ljudfigurer har två språkljud. Exempelvis har vokalen alen Aron både ett långt språkljud, men också ett kort språkljud som representeras av en superkraft. Alen Arons superkraft är en magisk Ask som aktiveras vid behov.
När eleverna har lärt sig ljudfigurerna och deras språkljud börjar de se att det går att kombinera ihop ljudfigurerna. Eleverna bildar ord på ett roligt och enkelt sätt. Ibland blir det ord med betydelse och ibland rena nonsensord, vilket eleverna tycker är spännande att utforska. I bilden ser du Solen Siv, alen Aron och löken Lena. Tillsammans bildar de ordet "sal".
I de flesta ljudfigurer finns det ledtrådar till dess bokstav. Detta gör att det blir enklare att koppla ihop språkljud och bokstäver. Det är också lättare att skilja liknande bokstäver, exempelvis b och d, eftersom de är kopplade till var sin ljudfigur. Vissa ljudfigurer, som tjuven Kerstin, saknar bokstav och stavas på flera olika sätt.
För att skapa ordning över bokstäver och språkljud flyttar ljudfigurerna in i Bokstavshusen. Bokstäverna finns i olika hus som har olika karaktärer, som till exempel Bageriet. Husen skapar en visuell ordning för alfabetet och eleverna lär sig alfabetet på ett enkelt och roligt sätt, utan fokus på vad bokstäverna heter.
Relationen mellan språkljud och bokstäver är komplicerad. Det är viktigt att alla elever har fått koda av detta mönster som framkallas när bokstäver och ljudfigurer läggs bredvid varandra. Då upptäcker eleverna, till exempel, att bokstaven C inte har ett eget språkljud utan lånar från k och s och att tjuven Kerstin inte har någon egen bokstav.
Vokalerna är viktiga pusselbitar för att kunna stava och uttala ord. På Vokalöarna får eleverna lära sig vilka vokaler som är hårdgörande respektive mjukgörande genom att de har olika platser på öarna. Detta har eleverna sedan nytta av när de både ska förstå hur C låter och hur tjuven Kerstin stavas.
Att kunna särskilja vokalernas långa och korta språkljud är klurigt eftersom de för många elever låter lika. Här får eleverna med hjälp av ljudfigurerna och deras härliga superkrafter träna på att skilja mellan långt och kort språkljud. När språkljuden fått en egen form och ett referensord (Aron och Ask) blir träningen både enklare och roligare.
När eleverna utforskat Bokstavsön har de upptäckt en del mysterier som behöver en lösning. När låter C som kolan Kaj och hur stavas tjuven Kerstin? Utifrån vokalernas egenskaper lär sig eleverna olika stavningsregler som uttalet av C, G, och K samt hur tje-, sje- och j-ljuden stavas.
Ann Björnsson är speciallärare på Elmeskolan i Älmhult. När hon började använda ljudfigurerna i undervisningen ökade barnens motivation att lära sig läsa och skriva på ett markant sätt.
Julia Humble är klasslärare i årskurs 1 på friskolan Piggelinen i Karlskrona. Sedan hösten 2020 har hon använt Plugga med bilders läromedel Havsäventyret i undervisningen, vilket har fungerat över förväntan.
Anna Aspelund är biträdande rektor och specialpedagog för Ängdala skolor i Höllviken. Förra året bestämde man sig för att testa Havsäventyret och det slog väl ut. Lärarna tyckte det var lättanvänt, roligt och väckte stort engagemang.
– När vi använder ljudbilderna så inspirerar vi alla att vara med oavsett var eleverna befinner sig i sitt möte med skriftspråket. De är så intresserade av att lära känna de nya ljudfigurerna att de längtar till nästa lektion. Barnen tar även hem figurerna efter skolan. Ett barn bad om två uppsättningar ljudfigurskort, så att de fanns hos både mamma och pappa, säger Ann.
Ann berättar vidare hur hon noterat att Havsäventyret gör det enklare för eleverna att minnas vad de har lärt sig.
– Hur jag än har presenterat bokstäver tidigare har flera av eleverna haft svårt att minnas dem. Med ljudfigurerna har det blivit lättare att komma ihåg. De hittar bokstaven lite snabbare i minnet, fortsätter Ann.
– Framför allt blir det lustfyllt och prestigelöst för barnen. De leker fram ljud och ord med hjälp av ljudfigurskorten och jag har aldrig tidigare sett en så sprudlande glädje över att få repetera. Att jobba med ljudbilderna är ett mer tillåtande sätt att skapa ord utifrån elevernas ordförråd. Det blir en härlig stämning i klassen och entusiasmen eleverna visar över att få repetera har jag aldrig tidigare sett, berättar Ann vidare.
Havsäventyret gynnar alla elever så att de får en positiv läsinlärning. Ann ser även att materialet kan bygga broar mellan förskoleklassen och åk 1 både för elever och pedagoger.
– Jag rekommenderar undervisning med Plugga med bilder i helklass från första stund. På så sätt blir alla inkluderade i läsinlärningsarbetet. Till sist vill jag säga att mina elevers föräldrar är väldigt nöjda när de märker barnens engagemang och glädje, avslutar Ann.
– Alla mina elever uppskattar Havsäventyret, och det fungerar lika bra oavsett om de har svårigheter eller inte, säger Julia.
Julia tycker att det pedagogiska bildsystemet gör undervisningen mer inspirerande och skapar goda förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. I den inledande delen som heter Ljudens strand får eleverna lära att koppla ihop varje språkljud med en ljudfigur, som Uret Uma och Solen Siv. Slutmålet är att eleverna ska kunna ljuda med hjälp av figurerna.
– Eleverna tycker om ljudfigurerna och längtar hela tiden efter att jag ska presentera nästa. Men först måste de tidigare figurerna automatiseras, innan jag visar en ny figur. När jag introducerar en ny figur får eleverna samla ord och namn som låter som figuren. Till exempel ljudet ”sss” i Siv kan bli sol, sko, sil, såpbubblor och Sara, fortsätter Julia.
Minnesträningen är särskilt viktig, i synnerhet för de som har det lite svårare. Men metoden och materialet motiverar även elever som ligger långt fram i sin läs- och skrivutveckling. Det blir en glädjefull inlärning och eleverna gillar verkligen det här, poängterar Julia.
När Julias klass hade klarat av Ljudens strand var det dags att gå vidare till Bokstavsön.
– Här pratade eleverna om husen på ön. De tyckte det var kul att lägga husen på rätt plats. Vi gjorde övningen flera gånger för att automatisera platserna. Under en lektion sa plötsligt en elev: ”I det Moderna huset måste du bo Julia, eftersom du gillar ordning och reda”, berättar Julia och skrattar.
När husen är på rätt plats får eleverna upptäcka att det finns en bokstav gömd i varje ljudfigur. De använder fingret för att spåra bokstaven.
– Jag är noga med att flera sinnen ska involveras, för att ljudfiguren ska fastna bättre i minnet. När eleverna hör ett bokstavsljud associerar de till figuren och kopplar ihop det med rätt bokstav. Jag har även uppmärksammat att eleverna associerar till ljudfiguren när de ser en bokstav. ”Titta, där är Löken Lenas bokstav, säger Julia.
– Efterhand flyttade ljudfigurerna in i de olika husen. Ljudfigurens rim blev en ledtråd till vilket hus varje ljudfigur skulle bo i. Så småningom upptäckte eleverna själva att figurernas plats i husen beror på vilken plats de har i alfabetet, kommenterar Julia.
Varje ljudfigur har också fått en egen historia som beskriver dess karaktär.
– Eleverna tycker att historierna är så spännande att de vill höra dem flera gånger. Repetitionerna blir något att se fram emot. Genom att vi repeterar samma saker flera gånger skapas förutsättningar för eleverna att minnas. Lyckan är när ljudfigurerna är väl befästa med ljud och form. Då kan eleverna använda dem som stöd för att bygga och skriva ord, säger Julia.
– Om jag började med Havsäventyret idag, skulle jag starta med Ljudens strand redan i förskoleklass. Jag tror att det skulle hjälpa många elever att enbart börja med ljuden och vänta med bokstäverna, tills alla ljuden är befästa, avslutar Julia.
– Jag var intresserad av om fler elever skulle få hjälp att knäcka läskoden om vi använde Havsäventyret. Förut tragglade och stampade vi lite i olika metoder, så vi ville gärna prova något nytt. Barnen idag vill ju att det ska vara roligt och att de ska känna att det går framåt, säger Anna.
Anna berättar att eleverna är nyfikna på ljudfigurerna och berättelserna, vilket gör att de vill gå vidare och lära sig mer. Därför ser de också fram emot nästa lektion.
– Det blir inte bara platta bokstäver att jobba med, utan nu har vi personligheter som man kan prata om. Det blev många spännande samtal och man pratade om bokstäver som om de vore personer och de betydde något för barnen. De startade mycket diskussioner om vem som var kompisar med vem, vad de olika figurerna tycker om osv, fortsätter Anna.
Till höstterminen 2021 kommer Ängdala skolor att arbeta med Havsäventyret för alla femåringar, så att de får en bra grund att stå på.
– Motoriskt så är inte de små barnen redo för att sitta och skriva bokstäver vid en bänk. Här kan de stå, sitta eller ligga på golvet. Bilderna är så roliga och finurliga att barnen fastnar i det och vill jobba vidare. Vi kommer också använda Havsäventyret i mindre grupper för de lite äldre barnen, säger Anna.
Anna vill gärna poängtera att det är viktigt att inte prata om hur bokstäverna låter i alfabetet eftersom det kan förvirra språksvaga elever. Detta är en kunskap som inte alla lärare fått med sig från sin utbildning. Det är viktigt att börja på rätt sätt – med språkljuden.
Mitt råd till lärare är att bara köra! Havsäventyret är lätt att använda och vill man så går det utmärkt att komplettera med andra läroböcker, avslutar Anna.
I varje klass finns det några elever som inte hänger med, trots att de sett fram emot att börja skolan och lära sig läsa och skriva. Varför det är så här har många orsaker. Två områden som påverkar är språkets komplexitet och elevers olika förutsättningar.
I svenska språket finns inte alltid en rak koppling mellan bokstav och språkljud. Exempel på detta är:
Bokstäverna i alfabetet: I alfabetet heter konsonanterna helt andra ljud som B=be, C=se, F=eff, medan vokaler heter sitt långa språkljud som aaa och eee.
Bildsystemet synliggör detta mönster av relationer mellan språkljud, bokstäver och olika sätt att stava språkljuden.
Elever har olika förutsättningar att lära sig läsa och skriva. Forskning visar att elever i riskzonen att utveckla dyslexi har utmaningar med att:
Nedan beskrivs hur bildsystemet är designat för att stödja dessa tre utmaningar.
För att enklare särskilja de olika språkljuden har de fått egna former – ljudfigurerna. Med hjälp av figurerna kan eleverna öva upp den fonologiska medvetenheten, att språket är uppbyggt av olika språkljud. När eleverna kan identifiera språkljuden har de grunden för att knäcka läskoden. Eftersom varje ljudfigur innehåller ledtrådar till bokstaven hjälper figuren eleverna att koppla ihop språkljud med bokstav. Detta gör det enklare att särskilja liknande bokstäver som b/d och å/ä samt liknande språkljud som ffff och vvvv.
Bildsystemet synliggör komplexa mönster av relationer mellan språkljud och bokstäver. Det finns också helhetsbilder över språkreglerna som både skapar förståelse samt stödjer vid stavning och uttal. Exempelvis kan tje-ljudet stavas som tjat eller kärlek beroende på vokalen som kommer efter tje-ljudet. I Plugga med bilders egna tester framkom att synliggjorda mönster är lättare att automatisera än dolda mönster.
Alfabetet är en av de viktigaste strukturerna att hänga upp språket på. Det sätt vi vanligtvis lär oss alfabetet på är genom att rabbla – dvs ljudkopplingar. Ett sätt som är svårt för barn med läs- och skrivsvårigheter. När vi rabblar alfabetet är fokus på vad bokstäverna "heter" i alfabetet och inte på dess språkljud vilket kan vara förvirrande för vissa elever. Bildsystemet löser denna utmaning genom ett visuellt alfabet. Där skapas ordning genom att eleverna lär sig bokstävernas olika platser. Då behöver de inte lära sig alfabetet genom att rabbla, utan vet ordningen på husen och vilka bokstäver som bor i respektive hus.
Nyare forskning (M. Hedenius) visar att barn med dyslexi och språkstörning har svårare att automatisera dolda mönster, det vill säga ett nedsatt procedurminne. Detta skulle kunna förklara varför det inte alltid fungerar att endast förstå eller anstränga sig mer vid inlärningstillfället, dag ett. Detta beror på att kunskapen inte konsolideras/sparas under natten och därför till stora delar är förlorad på dag två. Forskningen är gjord på implicit/dold kunskap, det vill säga att hjärnan lär sig mönster eller strukturer som är omedvetna vid inlärningstillfället. Detta sätt att lära liknar språkinlärning som ofta sker, till stor del, på ett omedvetet plan.
Den samlade forskningen, enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), visar att om alla barn får möjlighet att tidigt bygga en förmåga att särskilja språkets olika ljud och koppla dem till bokstäver och olika sätt att stava så blir det grunden till att bygga en god läs- och skrivförmåga. 2014 gav Statens beredning för medicinsk utvärdering ut en sammanställning av svensk och internationell forskning som utvärderar tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Där slås bland annat fast att om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmågan att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad.
Läs mer:
